De senaste årens omvälvningar och priskrig inom belysningsbranschen har skördat många företagsoffer och resulterat i stor osäkerhet. För tillverkare av belysningsprodukter visar sig den här osäkerheten i det faktum att energibesparingar inte längre räcker som särskiljande faktor. De nya hajpade teknikerna, som trådlös manövrering och justerbart vitt ljus, har inte heller lyckats övertyga den stora massan om sin praktiska nytta ännu. Samtidigt står kunderna som frågetecken när gamla typer av lampor försvinner från marknaden och man i stället erbjuder LED-lösningar, vars kvalitet och långa livslängd inte är så lätt att kontrollera. Kommer det gå att få tag i en ersättningslampa eller -armatur om fem år, eller kommer man att behöva byta hela systemet om en lampa går sönder och armaturen har slutat tillverkas och säljas? Vad täcks av garantin?
Något som sått ännu mera osäkerhet är att traditionella lampvarumärken har försvunnit från butikshyllorna till följd av det priskrig som rått på LED-marknaden på sistone. Samsung och Toshiba var bland dem första som slutade sälja LED-lampor, och Osram gjorde snart likadant genom att sälja sin lampverksamhet till Kina. Före detta Osram-lampor säljs numera under märket LEDVANCE. Köpare av belysningsprodukter måste nu väga erbjudanden från okända tillverkare när de fattar sitt köpbeslut.
Avkastning på investeringen som köpverktyg
Avkastning på investeringen blev ett viktigt beräkningsverktyg för att jämföra produkter när LED-tekniken fick fäste, särskilt när det gällde köp av arbetsplatsbelysning. Det här verktyget gav värdefull information när man uppgraderade från traditionell belysning till LED-lampor. Beräkningen tog hänsyn till inköpspris, brinntid och besparingar genom lägre energiförbrukning.
Mer avancerade verktyg kunde även förutspå framtida kostnader för underhåll och service. Problemet med de här beräkningarna och resultatens exakthet var att produkterna hade mycket kortare livslängder och svagare prestanda än utlovat. Nuvarande LED-produkter, åtminstone de från de största och mest etablerade tillverkarna, har nått en nivå där det går att lita på siffrorna på förpackningen, men är beräkningen av avkastning på investeringen fortfarande ett relevant verktyg? I synnerhet när det gäller LED-produkter med lång livslängd är det mer produktivt att jämföra total ägandekostnad eller livscykelkostnad – åtminstone om förhållandena tillåter planering på lång sikt. Den lösning som är billigast att köpa in ger kanske snabbast avkastning på investeringen, men kan visa sig vara den dyraste lösningen på lång sikt.
Det lönar sig att analysera livscykelkostnaden
Med hjälp av ett jämförelseverktyg för livscykelkostnaden hos belysning (som tillhandahålls av det finska energieffektivitetsorganet Motiva) kan man jämföra olika belysningslösningar utifrån en mängd olika uppgifter. Verktyget består av ett opartiskt Excel-dokument som på ett säkert sätt beräknar vilken lösning som har den lägsta livscykelkostnaden, utifrån de uppgifter som angetts. Vem som helst som använder verktyget kan konstatera att en produkts livslängd är den viktigaste faktorn för att man ska få en låg livscykelkostnad. Kostnader för underhåll och service, samt inköp av nya produkter, är oförutsedda utgifter som blir större över tid och som sällan betraktas när man planerar belysningsinköp. Det går att undvika de här dolda kostnaderna genom att välja en produkt med lång livslängd. Köparna bör även kräva en lång garanti från säljaren som backar upp löftet om en lång livslängd.
Beräkningar av avkastning på investeringen har ännu inte helt spelat ut sin roll. Om långtidsplanering visar sig vara omöjligt för att belysningsbehovet eller projektet är av tillfällig natur, kan det verka överdrivet med en livscykelkostnadsberäkning som sträcker sig över fem eller tio år. Då ger avkastning på investeringen en bättre överblick över den faktiska kostnadseffektiviteten. Om belysningsbehovet förväntas bestå under en lång tid framöver är det i allmänhet mer kostnadseffektivt att köpa en dyrare belysningslösning med lång livslängd, även om man behöver ta ett lån. Motiva-verktyget visar livscykelkostnaden i siffror och illustrerar den även i form av ett diagram.
Förutom med Motiva-verktyget kan livscykelkostnaderna för belysningslösningar jämföras med hjälp av två olika beräkningar. Den första metoden är att beräkna en kostnad per drifttimme för lösningen: alla kostnader som uppkommer under lösningens livslängd delas med dess faktiska användningstimmar under drift. Den andra metoden är att välja en tidsperiod och beräkna totalkostnaden i slutet av den perioden för varje lösning. Om det inte finns något särskilt skäl till att använda tidsperiodsmetoden (t.ex. att fastighetens hyreskontrakt går ut om fem år) är det förmodligen bättre att använda den första metoden. När livscykelkostnaderna beräknas utifrån en viss tidsperiod, kan samma lösning vara vinnare eller förlorare beroende på om periodens slut anges till före eller efter nästa produktutbyte. Det är vanligt att försäljare och tillverkare använder tidsperiodsberäkningar där perioden är så nära produktens livslängd som möjligt. En annan faktor att ta hänsyn till när man beräknar livscykelkostnaden är skillnaden mellan en produkts faktiska och nominella livslängd. Livslängden på LED-produkter sjunker till ungefär hälften varje gång som omgivningstemperaturen stiger 10°C över normal rumstemperatur (25°C). LED-tillverkare anger i allmänhet livslängden på sina produkter utifrån en drifttemperatur på 25°C.
Den finska lagen om offentlig upphandling och koncessionsavtal trädde i kraft i början av 2017. Lagen tillåter att livscykelkostnaden framhävs när erbjudanden och anbud utvärderas. Tidigare har inköpspris eller avkastning på investeringen dominerat vid köpbeslut. Trenden inom större anbudsgivningar inom den privata sektorn, och nu inom den offentliga sektorn, är dock att gå från att beräkna avkastning på investeringen till att analysera livscykelkostnaden.
